Var är alla barnlösa män?

Var är alla barnlösa män? Det finns massor av kloka tjejer som bloggar och skriver foruminlägg, men jag kan inte påminna mig om att ha läst en enda mans blogg om detta (förutom Marcus Birro som slutade blogga 2009). Vad beror det på?

Här hos oss verkar det vara jag som sörjer mest. Kanske för att vi nu har fått veta att det är hos mig felet ligger, kanske för att jag sörjer öppet, kanske för att jag är mer angelägen om att få barn än vad sambon är.

Det känns ofta orättvist. Sedan jag fick höra att sambons spermier är tiptop medan mina ägg är få och av tveksam kvalitet har balansen rubbats en aning. I början av vår försöka- få-barn-resa var jag ibland helt övertygad om att felet inte låg hos mig. Nu vet jag att det gör det.

Det rätta här är förstås att intala sig att det är vårt problem, att det är vi som inte kan få barn. För mig känns det ändå mer som att det är mitt problem, min brist och mina tillkortakommanden. Det beror inte på sambon, det beror på mina tankar. Jag vet ju att han kan börja om, han kan hitta någon annan tjej, medan jag tycks ha lämnat mina fertila år bakom mig om de ens funnits.

Tillbaka till första stycket: Var är ni, alla män som lider av att barnet inte kommer? Om det finns någon eller några som bloggar anonymt kanske jag kan få lite mer förståelse för hur männen tänker kring detta. Visst kan jag prata med sambon, men jag behöver fler perspektiv precis som jag får flera aspekter än min egen när jag läser andra tjejers bloggar.